Förskolan – en plats för alla eller för några?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har mångårig erfarenhet av att arbeta i förskola och har länge funderat över hur det kan komma sig att verksamheten på olika förskolor kan variera så mycket, trots att den utgår ifrån samma styrdokument. Vilka grundläggande föreställningar, värden och normer är det som påverkar utformningen av det vardagliga arbetet? Jag har särskilt intresserat mig för common-sense kunskapen, det som vi i vardagligt tal kallar för sunt förnuft.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling handlar om hur lärare samtalar om förskolan som pedagogisk praktik. Sju fokusgrupper med sammanlagt 45 lärare som är verksamma i förskolan har fått delta i intervjuer där de fått reflektera och diskutera ett material som de fått av mig. Materialet, som bland annat bestod av rubriker från tidningar, syftade till att få igång samtalet. Analysen visar vilka teman och vilket innehåll som blir centrala i samtalet om förskolan, vilka funktioner av förskolan det är som framträder och hur idéerna om förskolan förankras i samtalet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärare samtalar om förskolan framträder två övergripande sinsemellan olika representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla, innebär att alla barn utvecklas i förskolan oavsett ålder eller personlighet, och Förskolan som en plats för några, innebär att förskolan representeras som en stressig plats som inte passar alla, till exempel de yngre barnen. Dessa representationer krockar alltså med varandra.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att representationer av barn och barns kompetenser relaterat till förskolans funktion fortfarande är så tydligt kopplat till barns ålder. Enligt läroplanen ska förskolan ha en kompletterande funktion, men ju yngre barnen är desto mer framhålls förskolan som kompenserande, det vill säga som ersättare för den frånvarande föräldern. Ju äldre barnen blir framhävs förskolans kompletterande funktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Yrkesverksamma lärare har definitivt nytta av mina resultat eftersom de kan bidra till ökad yrkeskunskap och yrkesmedvetenhet. Lärarutbildare kan också ha nytta av resultaten eftersom de visar att kunskap om lärares sociala representationer är av största vikt för arbetet med att utveckla och förbättra praktiken. När vi får studenter till lärarutbildningarna måste vi först börja nysta i sociala värderingar för att sedan ge teorierna.