En spirande medvetenhet om rösten som arbetsredskap och röstrelaterade erfarenheter i dimensionerna kropp, tanke, känsla och relation är de viktigaste resultaten i Ann-Christin Furus avhandling Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare .

Unga ledare utövar makt på det sätt som de själva sett makt utövas. Cecilia Åkerblom har i avhandlingen "Ledarskap, makt och känsla. En narrativ studie av unga ledare" funnit resultat som bör ingå i all ledarskapsutbildning.

Ledarskap är ett begrepp som har fått en otrolig kraft när det kommer till att förklara vad som händer, säger Lucia Crevani som med sin avhandling "Clearing for action: leadership as a relational phenomenon" vill bidra till en förändring av hur ledarskap tolkas.

Den utbildningspolitiska debatten mellan 1991 och 2002 präglas av en brist på framtidsvisioner. Det konstaterar Anna Forsell i sin avhandling Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 2002 . Hon menar att dagens reformer är ett svar på gårdagens problembeskrivningar inte morgondagens utmaningar.

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

När regelstyrningen av rektors arbete ersattes av målstyrning ledde det bland annat till att arbetsbelastningen ökade. Men samtidigt ökade det egna handlingsutrymmet. Det är några av resultaten i Erik Lindbergs avhandling Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders.

De ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolans normalvärld, säger Ylva Spånberger Weitz som skrivit avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser .

Arbetet med elever i resursskolan är inte lika förutsägbart som i den vanliga skolan, vilket innebär att lärare och socialarbetare ständigt måste förhandla om vem som gör vad. Det konstaterar Anette Bolin i avhandlingen Shifting subordination: Co-located interprofessionalcollaboration between teachers and social workers .

Avvikelser i beteenden som är påtagliga redan under barns första två år kvarstår i de flesta fall i vuxen ålder. Det konstaterar Petra Dewrang i avhandlingen Asperger Syndrome: Socialfunctioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood .

Ungas sociala relationer ger olika effekter på hälsan. Lärarkontakten har större hälsobringande betydelse för elever som sökt teoretiska gymnasieprogram än för de som har sökt icke-teoretiska, visar Daniel Berghs avhandling Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals? .

Såväl i samhället som bland deltagare på folkhögskolornas allmänna linjer finns det enutbredd uppfattning att folkhögskolan är till för de personer som misslyckats på gymnasiet.Därför ser sig många folkhögskoledeltagare inte som blivande högskolestudenter. Det menarAnnelie Andersén som disputerat med avhandlingen Ett särskilt perspektiv på högre studier?:Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet .

– Jag fokuserar på hur vissa nyckelbegrepp har kommit att få olika betydelser i skolan respektive i forskarsamhället, säger Jakob Gyllenpalm som skrivit avhandlingen "Teachers'Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry in Science Education".