Skolans ljudmiljö är av stor vikt när det gäller elevernas förmåga att minnas och lära sig. Det konstaterar Robert Ljung i sin avhandling, Room Acoustics and Cognitive Load when Listening to Speech. Han är förvånad över att det forskats så lite inom området och hoppas att man framöver tar hänsyn till ljudmiljön skolor byggs och renoveras.

Vårt alltmer individualiserade samhälle gör att många unga förlorar fotfästet. Tidigare trygga faktorer runtomkring dem ställs på ända vilket snarare skapar osäkerhet än möjligheter. Om detta skriver Gunnar Gillberg i sin avhandling, Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling, Musikproduktion med föränderliga verktyg en pedagogisk utmaning, att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Många elever på de yrkesförberedande programmen är ointresserade av de teoretiska ämnena. I avhandlingen Motstånd och konformitet: Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena, visar Ronny Högberg hur det förhållningssättet blir en del av ett identitetsskapande för killar på byggprogrammet

En stor, stark och tuff kille - så beskrivs den perfekta byggaren. I byggutbildning värderas yrkestraditionerna högre än yrkeskunskapen visar Ingrid Berglunds avhandling Byggarbetsplatsen som skola eller skolan som byggarbetsplats? .

Skolan är ingen enhetlig organisation med personal som har identisk utbildning och liknande intressen och prioriteringar. Den består snarare av olika delkulturer, något som starkt påverkar ledarskapet. Detta konstaterar Ann Ludvigsson i avhandlingen Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete.

Chatt som lärande forum har ett oförtjänt dåligt rykte. Det konstaterar Mona Nilsen i sin avhandling om webbaserad fortutbildning där just chatten visade sig vara den plats där studenterna utbytte mest erfarenheter och kunskap med varandra.