Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Arbete med medier bidrar till lärarstudenters kunskapsutveckling. Det visar Marie Leijon i sin avhandling, Att spåra tecken på lärande. I medieproduktion och mediereception uppstår samtidigt en mängd lärprocesser, som det är viktigt att få syn på.

Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.

Skolans ljudmiljö är av stor vikt när det gäller elevernas förmåga att minnas och lära sig. Det konstaterar Robert Ljung i sin avhandling, Room Acoustics and Cognitive Load when Listening to Speech. Han är förvånad över att det forskats så lite inom området och hoppas att man framöver tar hänsyn till ljudmiljön skolor byggs och renoveras.

Vårt alltmer individualiserade samhälle gör att många unga förlorar fotfästet. Tidigare trygga faktorer runtomkring dem ställs på ända vilket snarare skapar osäkerhet än möjligheter. Om detta skriver Gunnar Gillberg i sin avhandling, Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling, Musikproduktion med föränderliga verktyg en pedagogisk utmaning, att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Många elever på de yrkesförberedande programmen är ointresserade av de teoretiska ämnena. I avhandlingen Motstånd och konformitet: Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena, visar Ronny Högberg hur det förhållningssättet blir en del av ett identitetsskapande för killar på byggprogrammet