Trots att bilder och seende har stor betydelse för vår definition av verkligheten har bildämnet enförhållandevis undanskymd roll i undervisningen. Det menar Olle Jonsson som skrivit avhandlingen"Bilden och texten: En studie av ljusets och seendets pedagogik".

Det finns en stor potential i att studenter får bedöma varandras texter under utbildningen tilllärare. Något som de har lite erfarenhet av. Det menar Lisbeth Amhag som disputerat medavhandlingen Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering ochresponsgivning för lärande .

Ungdomar kan växla mellan olika språkliga register beroende på vad situationen kräver. Detmenar Theres Bellander som har disputerat med avhandlingen Ungdomars dagliga interaktion: Enspråkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier .

Nya strategier behövs för att utveckla lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Detkonstaterar Daniel Spikol, i sin avhandling i medieteknik, A Design Toolkit for Emerging LearningLandscapes by Ubiquitous Computing.

Undervisning om Förintelsen börjar och slutar ofta med det som hände judar, homosexuella ochromer i nazisternas koncentrations- och utrotningsläger. När lärare inte tar upp och belyser stegenmot Förintelsen utan fokuserar på slutet blir det svårt för eleverna att förstå. Det visar Ylva Wibaeusi sin avhandling Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdetFörintelsen i skolans historieundervisning .

Samtidigt som begreppet kvalitet sedan 1990-talets senare del har blivit alltmer centralt idiskussioner om utbildning har de innebörder det tilldelas förändrats. Det visar Andreas Bergh i sinavhandling Vad gör kvalitet med utbildning?: Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och desskonsekvenser för utbildning .

När matematikundervisningen är kommunikativ får flerspråkiga elever möjligheter att lyckas. Den slutsatsen drar Eva Norén i sin avhandling "Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning".

Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende påvilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling Dom kallar ossvärstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis .

Teknikundervisningen fokuserar mer på komponenterna än på systemen. Det beror delvispå teknikens eget intresse för prylar och uppfinningar, men även på att naturvetenskapenkastar sin skugga över det ganska nya teknikämnet. Det konstaterar Claes Klasander iavhandlingen Talet om tekniska system förväntningar, traditioner och skolverkligheter .

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastiklektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .

Historieundervisningen i estniska gymnasieskolor lyckas inte skapa ett möte mellan den historiasom eleverna själva bär med sig och den som rör de stora skeendena i landet. Det visar IgorPotapenko i sin avhandling Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i någraestniska ungdomars liv.

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"