Den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man kan tro när det gäller muntlig språkfärdighet. Men det kan också finnas faktorer som kompenserar för grammatiska brister. I sin avhandling har Maria Eklund Heinonen tittat på muntliga språktester i ett grammatiskt perspektiv.

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Det blir allt vanligare att undervisningen på högskolan bedrivs på engelska. De studenter som undervisas på både svenska och engelska inser dock inte att de agerar och tar till sig kunskap på olika sätt beroende på vilket språk som används.

De yngsta barnen ägnar mycket tid åt litteracitet i förskolan, och de uttrycker själva att de läser, skriver och berättar. Det är viktigt att vi uppmärksammar detta, menar Elisabeth Björklund, och att vi vidgar begreppet språkutveckling.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har jobbat som lärare i naturvetenskapliga ämnen många år. Som lärare funderar man ofta på själva lärprocessen, vad är det som gör att det ibland funkar och ibland inte? Vad handlar avhandlingen om? - Om lärprocessen i naturvetenskapliga ämnen. Termen språkspel har jag snott av Wittgenstein som…

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag började doktorera så tyckte jag att mycket av den litteraturen jag läste handlade om läs- och skrivsvårigheter. Men jag kände att jag ville börja i något positivt och då föll det sig väl att börja med tidiga läsare, alltså barn som börjat läsa innan skolstarten. Det…

Det undrade Rickard Jonsson, som uppmärksammade debatten i media om det som kommit att kallas för "blattesvenskan" och huruvida det var ett "riktigt" språk eller inte. I sin avhandling studerar han språket hos en grupp invandrarkillar i en förortsskola.

Carina Fast avhandling visar att barn praktiserar skrift långt innan de har utsatts för någon formell undervisning. Men erfarenheterna som barnen har med sig från hem och populärkultur får oftast lämnas utanför klassrumsdörren när de börjar skolan.

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat hade en mycket hög svensk språknivå.

Asta Cekaite har studerat hur sju- till tioåringar som går i förberedelseklass tar sina första steg mot att lära sig ett nytt språk. Hon förvånades över barnens språkliga kreativitet och lade märke till den sociala miljöns betydelse.

När lingvisten Inger Gröning började forska förvånades hon över hur mycket eleverna engagerade sig i språklig problemlösning: i smågruppaktiviteterna övergav de inte ett språkligt problem förrän de hade hittat någon slags gemensam förståelse i gruppen.