Skrivundervisningen i svenska som andraspråk på vuxenutbildningen begränsas av såväl tidsbrist som korta kurser och heterogena elevgrupper, visar Clara Palms avhandling.

Grundskoleelever med svenska som andraspråk behöver hjälp med att förstå lärobokstexter i samhällskunskap. Det visar Pantea Rinnemaas avhandling.

Barn med andra modersmål än svenska blir mer delaktiga i förskolan när personalen har en större öppenhet för barnens alla uttrycksformer. Det menar barn- och ungdomsvetaren Ylva Novosel i sin avhandling.

Antalet undervisningstimmar har stor betydelse för inlärningsresultaten för elever på språkintroduktionsprogrammet. Det visar Anna Ingves avhandling.

Bilden får en allt större betydelse i vårt samhälle, därför är det också viktigt att undervisa elever om bilder och fotografier, menar forskaren Maria Söderling. När lärare använder fotografi i undervisningen kan det också förändra och utveckla elevers lärande, konstaterar hon.

Förskolepersonal som arbetar i barngrupper där många barn har andra modersmål än svenska önskar att de fick mer stöd från rektor och kollegor. Det visar Johannes Finnman Grönaas avhandling.

Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.

Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.