Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.
Metaforiskt språk tas sällan upp i undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet, trots att metaforer kan vara svåra för personer som har ett andraspråk. Det menar Sonja Blomquist som forskat i ämnet.
En viktig del av ämneskunskaperna och något som behöver synliggöras i undervisningen är hur vi läser, skriver och kommunicerar i ett ämne – särskilt för elever som lär sig på ett andraspråk, menar forskaren Camilla Håkansson.
Det som lägger grunden för pedagogiskt transspråkande är att lärarna är positiva till flerspråkighet och ser det som en resurs i undervisningen, visar Cristina Nordman i sin avhandling.
Skrivundervisningen i svenska som andraspråk på vuxenutbildningen begränsas av såväl tidsbrist som korta kurser och heterogena elevgrupper, visar Clara Palms avhandling.
Barn med andra modersmål än svenska blir mer delaktiga i förskolan när personalen har en större öppenhet för barnens alla uttrycksformer. Det menar barn- och ungdomsvetaren Ylva Novosel i sin avhandling.
Bilden får en allt större betydelse i vårt samhälle, därför är det också viktigt att undervisa elever om bilder och fotografier, menar forskaren Maria Söderling. När lärare använder fotografi i undervisningen kan det också förändra och utveckla elevers lärande, konstaterar hon.
Förskolepersonal som arbetar i barngrupper där många barn har andra modersmål än svenska önskar att de fick mer stöd från rektor och kollegor. Det visar Johannes Finnman Grönaas
avhandling.
Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.