Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Trots att högstadieelever är väl medvetna om att de utsätts för påverkan utifrån litar de på vad de läser på nätet. Det visar Marie Wejrum som forskat om elevers läsning av multimodala argumenterande texter.

Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.

Louise Almqvist har i sin avhandling tagit fram en modell om hur litteratur kan användas i undervisningen för att utmana elevernas föreställningar, vidga perspektiven och ge eleverna fler förklaringsmodeller.

Bilden får en allt större betydelse i vårt samhälle, därför är det också viktigt att undervisa elever om bilder och fotografier, menar forskaren Maria Söderling. När lärare använder fotografi i undervisningen kan det också förändra och utveckla elevers lärande, konstaterar hon.

Förskolepersonal som arbetar i barngrupper där många barn har andra modersmål än svenska önskar att de fick mer stöd från rektor och kollegor. Det visar Johannes Finnman Grönaas avhandling.

Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.

Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.

Det finns stora skillnader i hur lärare i engelska förhåller sig till skönlitteratur – något som skulle kunna leda till en olikvärdig utbildning. Det menar Catharina Wolcott som forskat om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans engelskundervisning.

Tidigt skrivande är ett forskningsområde som inte har varit så inriktat på innehållsaspekter, utan snarare på hur man ska knäcka skriftspråkskoden eller läskoden. Forskaren Oscar Björk ser ett behov av att ta det tidiga skolskrivandet och elevers röster på allvar.

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.