Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro.- Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Det finns brister i bedömningen av yrkesmeriter till yrkeslärarutbildningen. Tillexempel hanterar universiteten antagningsbesluten på olika sätt. - Jag är förvånad över den bristande kvalitetskontrollen i den här typenav bedömning, säger Tova Stenlund som skrivit avhandlingen "Validitet ibedömning av reell kompetens".

I sin doktorsavhandling "History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002" visar Thomas Nygren att svenska elever har ett stort intresse av internationell historia även om styrdokument tryckt på andra punkter och att lärarkåren betytt mycket för utvecklingen av historieundervisningen.

Hur vi förhåller oss till våra arbetsuppgifter avgör hur vår kompetensutvecklas. - Lärmiljön formas också av de individer som utför arbetsuppgiften ochdet skapas därför olika lärmiljöer på olika platser i organisationen,säger Peter Johansson som disputerat med avhandlingen "Arbetsplatsenslärmiljöer: En organisationspedagogisk studie av konstruerande av lärmiljö ivuxenutbildningsverksamhet".

I samhällsdebatten framhävs förändring och innovation som attraktivtoch positivt, något som också påverkar skolan. Lärarna deltar gärna i ett förändringsarbete, men vill inte ta ansvar för samhällets hela utveckling. Det hävdar Pernille Berg i avhandlingen "The Reluctant Change Agent Change, Chance and Choice among Teachers Educational Change in The City".

I avhandlingen "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" har Anette Oxenswärdhundersökt två olika modeller för skolutveckling. Men trots att mycket skiljer de tvåmodellerna åt skapade de samma lärprocesser för personalen. Dessa lärprocesser hjälperde professionella att omforma sin förståelse för uppdraget och dess ansvar.

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har till exempel gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund till 60 procent. Det visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Kan politiker styra lärare genom att organisera skolan på ett speciellt sätt?Den frågan ställer Anders Fredriksson i sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap Och hans svar är: Ja.