Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Hur beskrivs kvalitet i examensarbetet på ingenjörsutbildningar i styrdokumenten, av lärare och i forskningslitteratur? Det har Ola Svärd undersökt i sin avhandling.

Hur såg det offentliga samtalet om förskolan ut mellan åren 1968 och 1998? Det har forskaren Birgitta Hammarström-Lewenhagen undersökt.

Jan Berggren har studerat engelskundervisning på gymnasiet. Han konstaterar att elever på studieförberedande program lär sig analys och argumentation, medan de på yrkesförberedande inte får de kunskaper som behövs för att kommunicera.

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Varför diskuteras kunskapsbegreppet väldigt sällan, eller problematiseras på ett mer fördjupat sätt? Den frågan ställer sig forskaren Carl-Henrik Adolfsson, som har studerat vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande från 1960-talet till dagens gymnasiereform.

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.