Det systematiska kvalitetsarbetet färgas av skolmarknaden – vad som är ekonomiskt lönsamt styr kvalitetsarbetet. Det säger Erik Åkesson som forskat i ämnet.

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.