Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Förskollärare fokuserar i första hand på omsorg – och mindre på att stödja barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings forskning.

Pojkar både vill och kan skriva – och de har med sig många andra texter in i sina berättelser. Det visar forskaren Katharina Andersson i sin avhandling.

Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.