En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Forskaren Katarina Lauruschkus har undersökt vad som behövs för att elever med rörelsenedsättningar ska röra sig mer, såväl i skolan som på fritiden. I sin avhandling finner hon att metoden med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är både genomförbar och effektiv.

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Lisa Hellströms forskning visar att traditionellt mått på mobbningsliknande beteenden inte fångar in den sammanlagda förekomsten av mobbning och dess koppling till psykiska problem. "Det som har överraskat mig mest är nog hur lite man fokuserar på mätmetoder när det gäller att fånga in barn som blir utsatta för tråkigheter i skolan", säger hon.

Att stötta och aktivt pusha personer med rörelsehinder främjar dem i deras karriärval. Det visar Elisabet Söderbergs avhandling.

Maria Levlins avhandling visar att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svag hörförståelse. Nedsatt hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3, menar hon.

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp ungdomar med självskadebeteende, menar Maria Zetterqvist. Hon har forskat om hur vanligt självskadebeteende är bland ungdomar, och vad det fyller för funktion.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp barn med läsförståelseproblem genom att läsa, arbeta med språket och prata om texter. Det menar Åsa Elwér, som forskat om elever som läser flytande men utan att förstå innehållet.

Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.