​S​kolan behöver stärka ​och kombinera ​det pedagogiska och psykosociala stödet till elever med ADHD och ​A​sperger​s syndrom​​,​ för att underlätta övergången till vidare studier eller arbete.​ Det menar forskaren Vedrana Bolic Baric​.

Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Barn med omfattande rörelsehinder och stora kommunikativa svårigheter kan med hjälp av en ögonstyrd dator kommunicera och interagera med andra. Maria Borgestigs avhandling visar att datorn hjälper barnen att leka och utföra skoluppgifter. Om barnen får möjlighet att använda datorn både i skolan och i hemmet kan de göra stora framsteg.

Friskolorna har inte lyckats utmana de specialpedagogiska traditionerna i skolan, även om det finns exempel på alternativa och mer inkluderande synsätt och metoder. Det visar Gunnlaugur Magnússon i sin avhandling om friskolereformen och den ändrade synen på skolsvårigheter och stöd.

"Det förvånade mig att de vuxna runt de här barnen fokuserade på barnens svårigheter i så stor utsträckning. Vi behöver lyssna mer på barnen", säger Ann Nordberg, som forskar om tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.

Flertalet lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, visar Ann-Charlotte Linton i sin studie.

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Forskaren Katarina Lauruschkus har undersökt vad som behövs för att elever med rörelsenedsättningar ska röra sig mer, såväl i skolan som på fritiden. I sin avhandling finner hon att metoden med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är både genomförbar och effektiv.

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Lisa Hellströms forskning visar att traditionellt mått på mobbningsliknande beteenden inte fångar in den sammanlagda förekomsten av mobbning och dess koppling till psykiska problem. "Det som har överraskat mig mest är nog hur lite man fokuserar på mätmetoder när det gäller att fånga in barn som blir utsatta för tråkigheter i skolan", säger hon.

Att stötta och aktivt pusha personer med rörelsehinder främjar dem i deras karriärval. Det visar Elisabet Söderbergs avhandling.