Trots politisk enighet är det svårt att i praktiken genomföra en skola för alla. Det konstaterar Inga-Lill Matson som forskat om en kommuns erfarenheter av ett beslut om en skola med total inkludering.

Karin Stenlunds forskning visar att elever som har lässvårigheter i årskurs 4 ofta har det även i slutet av högstadiet. Därför behövs fortsatt läsundervisning under hela mellanstadiet och högstadiet, säger hon.

Stressen är påtaglig hos många unga. Dagens betygssystem ger inte utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många, säger Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Barn som har svårigheter med matematik brukar anses som en homogen grupp. Men tester visar att dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.

Förskolebarns vägar in i skolan varierar stort. Johanna Lundqvist visar att användningen av inkluderande undervisning minskar över tid och att det finns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men börjar i en segregerad klass i skolan.

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.