Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Knappt 20 timmars träning med ett KBT-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.