Det räcker inte att lärare är experter på elever med hörselnedsättningar säger forskaren Ann-Christine Wennergren. Eleverna måste själva bli experter på sina behov, och kunna ställa krav utifrån dem.

För vissa personer har särskolan varit utmärkt och för andra har den varit ett problem, näst intill förödande, och så finns det hela spannet där emellan, säger forskaren Elisabet Frithiof.

Beskrivningar av en elev i en elevplan medför en identiteskonstruktion, säger Ingela Andreasson. Texten blir ett levande dokument som följer eleven genom hela skoltiden, vilket kan påverka både hur eleven ser på sig själv men även hur andra ser på eleven.

Det finns en uppfattning om att personer med Asperger är enstöringar, men många av dem jag har träffat har en stark önskan att få vänner och längtade efter kärleksrelationer, säger forskaren Gunvor Larsson Abbad. Problemet är att de inte vet hur man gör.

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig.

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den första de fick sin diagnos, den andra när de började på ett individanpassat gymnasieprogram och för första gången fick uppleva skolframgång.

Hur påverkas ungdomars självkänsla, skoltrivsel och intelligens av dyslexi? Det undersöker psykologen Gunnel Ingesson i sin avhandling, som visar att tidig diagnos, stöd och alternativa yrkesutbildningar har stor betydelse för självbild och framtidstro.