Barn med allvarliga fysiska funktionshinder umgås mest med vuxna och har inga nära jämnåriga vänner. Det visar Anette Sundqvists avhandling Knowing me, knowing you. Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation . Tillgång till e-post kan hjälpa dem att utvidga sitt sociala nätverk.

Orsaken till att barn på förskolan kan ha det svårt i samspelet med andra barn och vuxna,finns ofta i verksamheten. Inte hos det enskilda barnet. Det är en av slutsatserna i KerstinBygdeson - Larssons avhandling "Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt ":Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion .

Döva elever som har bra betyg i svenska har ett mer levande teckenspråk.Det slår Krister Schönström vid Stockholms universitet fast i sinavhandling Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenskaoch narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk .

Forskning om autism och ADHD är inriktad på pojkar. Som ett resultat av det har flickor missatseller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Det visar Svenny Kopp i sin avhandling Girls withsocial and/or attention impairments .

Om man har svag koncentrationsförmåga är det svårare att minnas och förstå vad man läser i bullriga miljöer. Det visar Patrik Sörqvist i sin avhandling, The role of working memory capacity in auditory distraction.

Trädgårdsarbete ger människor med intellektuella funktionshinder både möjligheter och begränsningar i lärandet. Det visar Mariella Niemis avhandling Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola. En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv .

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Bara en tredjedel av de barn som råkar ut för traumatiska hjärnskador får tillräcklig rehabilitering. Med bland annat anpassade skoluppgifter skulle de här barnen klara sig bättre i livet, menar Catherine Aaro Jonsson i sin avhandling Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury .

Som blind kvinna vid förra sekelskiftet var det i stort sett omöjligt att få ett yrke att försörja sig på. Oavsett hur begåvad man var. Beatrice Christensen Sköld berättar en oskriven historia i sin avhandling Vi kan inte alla passa till hantverkare: Blinda kvinnors bildningsprocess 1879-1923 .

Skolans ljudmiljö är av stor vikt när det gäller elevernas förmåga att minnas och lära sig. Det konstaterar Robert Ljung i sin avhandling, Room Acoustics and Cognitive Load when Listening to Speech. Han är förvånad över att det forskats så lite inom området och hoppas att man framöver tar hänsyn till ljudmiljön skolor byggs och renoveras.

Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan ligga bakom språksvårigheter hos barn. Det visar Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity . En slutsats är att EEG-undersökningar och medicinering oftare bör övervägas.