Anna-Carin Rehnman har undersökt hur det var att leva med hörselnedsättning innan det fanns hjälpmedel. Hon har kartlagt sin egen släkt och studerat hur kunskapsutvecklingen sett ut i generationer med ärftlig hörselnedsättning.

Genom en modell där elever ställer kritiska frågor, utför undersökningar, diskuterar och reflekterar kan de genom sin utbildning bättre förberedas för informations- och kunskapssamhället, visar Patrik Liljas forskning. Lärandet blir en process, menar han.

Emelie Cramér-Wolrath har studerat språkutvecklingen som sker i en döv teckenspråkig familj med teckenspråk som gemensamt familjespråk. "Det mest fantastiska var kanske upptäckten att all språkutveckling sker ungefär på samma sätt. Det är bara hur språken uttrycks som skiljer", säger hon.

Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.

Elever med autismspektrumtillstånd, AST, skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. "De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta", säger forskaren Marita Falkmer.

"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar är väldigt beroende av vuxna i sin skolvardag. Risken finns att deras skolgång blir en segregerad verksamhet. – För barn utan funktionsnedsättningar präglas skolvardagen mest av kamratrelationer, säger forskaren Daniel Östlund.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än rent kunskapsmässiga svårigheter. Klasslärare, specialpedagoger och speciallärare ägnar en stor del av sitt pedagogiska uppdrag åt att söka förebygga och överbrygga elevers samspelssvårigheter i och utanför klassrummet. Om inte samspelet aktörerna emellan fungerar, blir det svårt med själva lärandet.

Gunilla Sandberg har undersökt hur barn möter skolan, på grundval av de villkor som har fastställts för deltagande och lärande. Hennes avhandling visar att bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande. ”De resultat jag redovisar kan uppmana till funderingar”, säger hon.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Överraskande nog deltar barn med funktionshinder i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionshinder, fast med lägre intensitet. Det visar Anna Ullenhags avhandling.

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.