Hur påverkar skolsystemet nyaanlända elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan? Eva Skowronskis studie visar bland annat att rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning.

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Skolan ska fungera inkluderande eftersom samhället ska vara inkluderande. Men det är svårt, upplever en del lärare. Det visar Camilla Björk-Åmans studie om hur lärare inom yrkesutbildningen i Finland ser på inkludering.

Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.

Fler flickor än pojkar är negativt inställda till att vara elev i särskolan, eftersom särskolan upplevs som en stämpel. De genusrelaterade skillnaderna i gymnasiesärskolan överraskade forskaren Therése Mineur.

Peter Åström har forskat om hur lärare bättre kan förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa och få alla elever mer inkluderade i undervisningen. Många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever, menar Peter Åström.

Hur ser språkundervisningen i engelska och spanska ut i en specialskola för döva elever? Det har Karin Allard undersökt. ”De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande”, säger hon.

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Unga personer med utvecklingsstörning har sämre fysisk förmåga än jämnåriga utan utvecklingsstörning, visar en ny studie. Det är viktigt att denna grupp får anpassat stöd från personal i skolan, menar Sven Blomqvist, forskare vid Umeå universitet.

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Ann Simmeborn Fleischers avhandling visar att det pedagogiska stödet för studenter med Asperger syndrom i många fall fungerar dåligt. ”Personer med Asperger syndrom är ofta ensamma. Dessutom har de svårt att formulera vad de behöver hjälp med”, säger hon.

Birgitta Svenssons avhandling handlar om barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och hur hinder och möjligheter identifieras i ett förebyggande arbete. "Studien visar att endast cirka en tiondel av de barn som förskolepersonalen har bestående oro för vad gäller barnets hemförhållanden får stöd av socialtjänsten", säger hon.