Meningsfullhet och gemenskap stärker tonårsflickors hälsa, visar Margaretha Larsson i sin avhandling. Studien är baserad på intervjuer med tonårsflickor och fokuserar på hur levnadsförhållanden påverkar deras hälsa.

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.

Yerko Rojas har undersökt sambandet mellan social exkludering under barndomen och självmord och självmordsförsök som ungdom och ung vuxen.

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. Det visar forskaren Yvonne Liljekvists avhandling.

Barn med hörselnedsättning behöver mer insatser när det gäller språkförmågan. Det menar Olof Sandgren, som forskat om hur förmågan att samspela ser ut för barn med hörselnedsättning.

Ulrika Wernesjös avhandling handlar om hur ensamkommande flyktingbarn i Sverige upplever vardagen i skolan och i samhället i stort.

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Det är fortfarande kvinnorna som tar det övergripande ansvaret för att allt ska fungera för barnen i skolan, visar ny forskning.

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.