Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Det behövs en ökad helhetsförståelse för särskiljande specialpedagogiska verksamheter, menar Johan Edin som forskat i ämnet.

Elevernas stressnivåer höjdes när läraktiviteten övergick till en annan och de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det visar Fabian Gunnars i sin avhandling där han mätt elevers reaktioner med hjälp av smarta band och artificiell intelligens.

Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.

Samundervisning mellan speciallärare och klasslärare uppskattas av elever, oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldts avhandling.

Varför har många elever på yrkesprogrammen svårt att klara matematiken i gymnasieskolan, trots godkända betyg i matematik från årskurs 9? Det har Karoline Holmgren forskat om.

Det finns många faktorer som begränsar möjligheterna för lärare och andra skolaktörer att möjliggöra inkludering i den praktiska verksamheten, visar David Paulsruds avhandling.

Genom en fokuserad läsundervisning med digitala appar påverkades såväl tal, läsförmåga och kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning positivt. Det visar Jenny Samuelssons avhandling.

Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever en oro för att bli anmälda till socialtjänsten. Det behövs trygga rum där föräldrar inte behöver dölja sin funktionsnedsättning, bland annat vid skolkontakter, visar socionomen och socialpedagogen Ida Runge i sin forskning.

Såväl matematiskt kunnande som relationellt kunnande är viktigt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det menar Malin Gardesten som forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

När förskolepersonal och rektorer talar om särskild begåvning lyfts den sällan som en tillgång. Det visar Malin Ekesryd Nordström i sin avhandling.