När skolaktörer deltar i Samverkan för bästa skola är det mycket fokus på standardlösningar istället för skräddarsydda insatser. Det finns också en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem, visar Malin Kronqvist Håårds avhandling.

Organisation och teknik skapar hinder för lärare och elever att nyttja digitala resurser fullt ut. Det visar forskaren Johanna Öberg i sin avhandling.

Flera stora hinder i det svenska regelsystemet och en djupt rotad misstro gör det svårt att driva en icke vinstdrivande, idéburen skola. Det konstaterar Ebba Henrekson i sin avhandling.

Hedersrelaterat våld är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare samt en oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna. Det krävs kunskap och ett dialogbaserat förhållningssätt, menar Hanna Cinthio.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.

Undervisningen i nomad- och sameskolan har gått från att förbereda elever på ett liv inom renskötarsamhället till att framför allt handla om samiska språk. Det visar Charlotta Svonnis avhandling.

Rektorer styrs av stat och huvudmän att fatta beslut i en viss riktning. Den juridiska och ekonomiska styrningen är väldigt stark, inte minst genom statsbidragen, visar Tina Bröms avhandling.

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.