Varför blev du intresserad av ämnet? - Intresset väcktes när jag läste historia. Jag intresserade mig för den didaktiska delen och frågan om varför man ska läsa historia i svenska skolan. Jag tyckte det var mer spännande än till exempel alla detaljer kring slaget vid Lutzen. Vad handlar avhandlingen om? - Det är en studie…

Den utbildningspolitiska debatten mellan 1991 och 2002 präglas av en brist på framtidsvisioner. Det konstaterar Anna Forsell i sin avhandling Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 2002 . Hon menar att dagens reformer är ett svar på gårdagens problembeskrivningar inte morgondagens utmaningar.

I sin doktorsavhandling "History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002" visar Thomas Nygren att svenska elever har ett stort intresse av internationell historia även om styrdokument tryckt på andra punkter och att lärarkåren betytt mycket för utvecklingen av historieundervisningen.

I avhandlingen Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812-1828 lyfter Thomas Neidenmark fram sociala nätverk som har varit inflytelserika iutbildningsdebatten som inte har uppmärksammats i utbildningshistorisk forskning tidigare.

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har till exempel gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund till 60 procent. Det visar Anders Trumberg i sin avhandling.