Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.

Kraven på kunskap och utbildning i dagens samhälle går emot individers önskningar och behov. Det menar Ramona Ivener, som har forskat om kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i en bruksort.

Hur såg det offentliga samtalet om förskolan ut mellan åren 1968 och 1998? Det har forskaren Birgitta Hammarström-Lewenhagen undersökt.

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Varför diskuteras kunskapsbegreppet väldigt sällan, eller problematiseras på ett mer fördjupat sätt? Den frågan ställer sig forskaren Carl-Henrik Adolfsson, som har studerat vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande från 1960-talet till dagens gymnasiereform.

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Det är viktigt att lärare intar ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till försöken att evidensbasera den svenska skolan och förskolan. Det menar forskaren Magnus Levinsson, som har studerat evidensbegreppet.

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner. "Jag har gjort läroplansanalyser och tittat på remissyttrande från kommuner, myndigheter, fackförbund och högskolor", säger han.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.