Många biologilärare undviker frågeställningen om konflikten mellan religion och naturvetenskap, för att visa att de bör hållas utanför biologin. Det visar Maria Peterssons forskning om innehållet i evolutionsundervisningen på gymnasiet.

Per-Åke Rosvall har i sin avhandling undersökt elevers inflytande över undervisningens innehåll och former och hur innehåll och former förbereder för möjligt inflytande. "Det är viktigt att rektorer förbereder så att lärare ges förutsättningar för att ge elever inflytande", säger han.

Helena Gauffins avhandling handlar om konsekvenser av epilepsi hos unga vuxna. Hon har studerat hur behandlingen fungerar under lång tid och olika parametrar, som självkänsla, känsla av sammanhang, språk, hur det är att leva med epilepsi och kognitiva funktioner. ” Vi vill få fram att gruppen unga vuxna med svårbehandlad epilepsi finns i det tysta och behöver hjälp, även i skolan”, säger hon.

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.

I sin forskning om undervisningens "verkstadsgolv" har Fredrik Lundström analyserat samtal på ett elprogram i en kommunal gymnasieskola. – I ett klassrum pågår det så mycket som man först inte ser, säger Fredrik Lundström.

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Skolan uppmuntrar ungdomar till självständigt tänkande. Samtidigt genomsyras gymnasieungdomars livstolkning av skolans värdegrund. Det visar Signild Risenfors i avhandlingen ”Gymnasieungdomars livstolkande”

Den fria leken är inte bra för alla barn i förskolan. En del barn har lättare att hävda sig i lärarledda aktiviteter. Det visar Anna Olausson i avhandlingen ”Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer”.

Storyline-metoden ger motiverade och engagerade elever som lär sig mer. Det visar Sharon Ingleson Ahlquist i sin avhandling The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden .