Katarina Rejman har forskat om hur svensklärare i Finland arbetar med litteratur i skolan, och visar i sin studie på hur lärare kan arbeta rent praktiskt.

Historielärare uppfattar sitt ämne på olika sätt och deras undervisning har drag av flera olika synsätt, säger forskaren Mikael Berg. "Historielärare gör en rad ämnesdidaktiska val i sin yrkesutövning där de uttrycker sin ämnesförståelse."

Leder utbildning till högre politiskt deltagande? Forskaren Mikael Persson konstaterar i sin avhandling att andra faktorer är viktigare.

Jan Berggren har studerat engelskundervisning på gymnasiet. Han konstaterar att elever på studieförberedande program lär sig analys och argumentation, medan de på yrkesförberedande inte får de kunskaper som behövs för att kommunicera.

Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.

Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.

Torbjörn Lindmarks forskning visar att de flesta lärare anser att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv som lyfts fram i undervisningen.

Alia Amir har studerat hur språkundervisning fungerar när man använder sig av regeln att enbart tala engelska i engelskundervisningen.

Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.

Barn borde ges mer plats i forskning kring till exempel utformning av skolan. Det menar Sandra Hillén, som disputerat på en studie om barn som medforskare.

Gustaf Skars avhandling visar hur lärare kan planera och värdera skrivbedömning med stöd av validitetsteorier. ”Jag har gjort fallstudier på tre skolor där jag följt skrivundervisningen i klassrummet och intervjuat både elever och lärare”, säger han.

Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.