Nya, fler och förändrade arbetsuppgifter. Utifrån detta formar grundskollärarna sin yrkesidentitet som i dag är mer rörlig och anpassad efter det sociala sammanhanget, visar Niklas Gustafsons avhandling Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter .

Musiklärare på gymnasieskolan saknar professionellt yrkesspråk. De talar hellre om elevernas uttryck än om hur deras spel och sång låter. Det konstaterar Olle Zandén i sin avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet".

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Skolan är ingen enhetlig organisation med personal som har identisk utbildning och liknande intressen och prioriteringar. Den består snarare av olika delkulturer, något som starkt påverkar ledarskapet. Detta konstaterar Ann Ludvigsson i avhandlingen Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete.

Många nyutexaminerade lärare upplever en osäkerhet när de kommer ut i skolan. Elisabeth Persson har i sin avhandling, Det kommer med tiden: Från lärarstudent till matematiklärare, sett att ett dåligt bemötande bland annat leder till att nya lärare lätt ger upp sina nyvunna kunskaper och istället faller in i en mer traditionell undervisning.

Som lärare blir man överöst av direktiv och modeller att följa. Men att omsätta dem i sin egen praktik kräver tid för reflexion och diskussioner. I ett bra skolutvecklingsarbete måste olika synsätt mötas och konflikter är inget misslyckande, menar Anette Olin.

För att förstå hur teoretisk kunskap kan relateras till yrkesutövandet krävs egen praktisk erfarenhet eller andras berättelser med konkreta exempel ur verkligheten. Det visar Anita Erikssons avhandling om vilka kopplingar som finns mellan teori och praktik på lärarutbildningen.

En evig kamp om tid och resurser. Så kan förskollärarnas möjligheter till utvecklingsarbete beskrivas. Förskollärarnas bästa sätt att skapa förändring är genom att formulera sig och vässa sina argument, visar Claudia Gillbergs avhandling.

Byskolan är i dag både nedläggningshotad och ifrågasatt. Men där finns en pedagogisk kunskap som är värd att beakta. I sitt möte med den lilla skolan har Gunilla Karlberg-Granlund konfronterats med de stora frågorna.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har varit intresserad av skolutveckling länge eftersom jag tidigare jobbat med organisationsutveckling och utbildningsfrågor. Jag kom aldrig själv på tanken att ta kontakt med forskare i mitt arbete, däremot har jag senare träffat lärare och skolledare som varit otroligt entusiastiska över att ha jobbat tillsammans med forskare.…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Det var redan under min grundutbildning som intresset för pedagogisk forskning i dialog med lärarna växte fram. Mycket beroende på intressanta frågeställningar som mina handledare väckte, frågeställningar som jag sedan tog med mig till forskarutbildningen. Vad handlar avhandlingen om? - Den handlar om de komplexa dilemman som lärare…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Genom min egen lärargärning där jag ställde mig frågor om varför jag valde ett visst innehåll framför något annat i undervisningen. Det var helt enkelt en självreflektion som ledde mig in i ämnet. Vad handlar avhandlingen om? - Att på en mer övergripande nivå försöka förstå vad undervisningsinnehåll…