Lärarna stimuleras av att arbeta ämnesintegrerat i NO men för eleverna har det inte lika stor betydelse det viktiga är att kunskaperna är användbara och att det finns en vardagsanknytning i undervisningen. Det visar Helena Perssons avhandling Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9 .

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

– Jag fokuserar på hur vissa nyckelbegrepp har kommit att få olika betydelser i skolan respektive i forskarsamhället, säger Jakob Gyllenpalm som skrivit avhandlingen "Teachers'Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry in Science Education".

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Det har Susanne Engström sökt svar på i sin avhandling Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa - gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning .

Det är viktigt att vi inte har en förenklad bild av olika skolämnens uttrycksmedel utan är medvetna om att varje skolämne i sig utgör en rik språk- och textvärld.Det menar Pia Nygård Larsson som doktorerar med avhandlingen Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass .