När skolaktörer deltar i Samverkan för bästa skola är det mycket fokus på standardlösningar istället för skräddarsydda insatser. Det finns också en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem, visar Malin Kronqvist Håårds avhandling.

Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.

Spänningar och frustration präglar brottspreventiv samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Likafullt finns en starkt tro bland deltagarna på kraften i samarbetet, visar forskaren Christina Söderberg.

Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.