Pojkar på fordonsprogrammet har stor potential i svenskämnet men de behöver uppmuntran att gå vidare i sin läsning. Det gäller också att se hur ett avståndstagande kan vara tecken på intresse, skriver Stig-Börje Asplund i sin avhandling Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Anna Wernberg har i sin avhandling Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig, studerat vad eleverna lär sig under en lektion. Resultatet pekar mot att lärarna måste problematisera hur det som eleverna lär sig i skolan förhåller sig till läroplanen.

Hur vi lär oss beror till stor del på hur vi lyckas förena vår förförståelse med de verktyg vi har till vårt förfogande. Maria Larsson har i sin avhandling, Learning System Thinking. The role of semiotic and cognitive resources, undersökt hur studenter använder språket och andra kognitiva och semiotiska resurser för att lära sig att tänka i system.

Många elever på de yrkesförberedande programmen är ointresserade av de teoretiska ämnena. I avhandlingen Motstånd och konformitet: Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena, visar Ronny Högberg hur det förhållningssättet blir en del av ett identitetsskapande för killar på byggprogrammet

Fler män i en grupp gör att kvinnliga studenter tystnar. Studenter med utländsk bakgrund tar mycket mindre plats i grupparbeten än de med svensk bakgrund. Annette Johnsson har i sin avhandling undersökt vem som tar plats i diskussionen vid nätbaserade grupparbeten.

Hur studenter lyckas med en tuff utbildning beror mycket på vilken studieansats de har. Det beror i sin tur på hur mycket de upplever att de kan påverka sin situation, skriver Tomas Jungert i sin avhandling Self-efficacy, Motivation and Approaches to Studying: A longitudinal study of Y and how engineering students perceive their studies and transition to work.

Sedan 1977 har högskoleprovet utgjort en ökad möjlighet för de studerande att komma in på högskolan. Per-Erik Lyrén har i sin avhandling A perfect score. Validityarguments for college admission tests studerat olika aspekter av provet. Han harbland annat sett att den obalans som finns när det gäller provets fördelning av verbala och logiska frågor, har en viss effekt på hur väl provet kan förutsäga studenternas framtida studieprestation.

För gymnasiets avgångselever finns ett gigantiskt informationsutbud när det gäller deras framtida studie- och karriärsval. Frances Hultgren har sett hur och i vilken grad ungdomarna använder informationen. Något som delvis hänger ihop med deras egna intressen och vilket stöd de har hemifrån.

För många tonårstjejer är musiken en viktig del i hur de formas som individer. Den är ett bollplank för att förhandla om deras egna känslor, och framför allt om känslor som kärlekssorg. Men musikens beskrivningar uttrycker samtidigt vissa genusnormer, menar Ann Werner.

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.