Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Studenter med högutbildade föräldrar väljer sällan aktivt att börja på universitetet. För demär högre studier en självklar del i att bli vuxen. För studenter med lågutbildade föräldrar ärvägarna att bli vuxen många fler, studier är ett val bland flera andra.Det konstaterar Lars-Olof Hilding i avhandlingen "Är det så här vi är". Om utbildning somnormalitet och om produktionen av studenter."

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende påvilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling Dom kallar ossvärstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis .

Pojkar kramar varandra lika ofta som flickor. Men flickor får ofta ansvaret att lugna ned stökiga pojkar. Ylva Odenbring har studerat könsmönster i barns vardag i sin avhandling "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett".

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

Vårt alltmer individualiserade samhälle gör att många unga förlorar fotfästet. Tidigare trygga faktorer runtomkring dem ställs på ända vilket snarare skapar osäkerhet än möjligheter. Om detta skriver Gunnar Gillberg i sin avhandling, Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.

Eleverna från den socialt utsatta förorten hade högre tilltro till framtiden än de som kom från den välbeställda förorten och från glesbygden. Ändå hamnade eleverna från det utsatta området utanför i utbildning och arbetsliv, enligt Joakim Lindgrens avhandling Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden . En av orsakerna är att lärare hade låga förväntningar och krav på de här eleverna, menar han.

Fotosyntes har länge ansetts som en process som är svår för eleverna att förstå. Genom att arbeta mer praktiskt kring begreppet, och genom att konkretisera och resonera med eleverna, blir det mer begripligt för dem. Om detta skriver Helena Näs i sin avhandling, Teaching Phototosynthesis in a Compulsory School Context. Students reasoning, understanding and interactions.

Pojkar på fordonsprogrammet har stor potential i svenskämnet men de behöver uppmuntran att gå vidare i sin läsning. Det gäller också att se hur ett avståndstagande kan vara tecken på intresse, skriver Stig-Börje Asplund i sin avhandling Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .