Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Det finns en mytbild kring matematik som ett skräckämne. Men matematiken har inte så stor betydelse för elevers val till gymnasiet, visar Niclas Larsons forskning.

Tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik, såväl från den egna skolledningen som i de nationella styrdokumenten. Det menar Eva Hartell, som forskat om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning.

Genom att observera barnens lek på förskolan kan förskollärarna urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem, menar forskaren Kerstin Bäckman.

Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. Det visar forskaren Yvonne Liljekvists avhandling.

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

I matematikundervisningen på gymnasiet ges modellering litet utrymme. Det visar Peter Frejds avhandling.

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.

Anna-Karin Carstensen har utvecklat en modell för lärande av ett sammansatt begrepp som kan användas för analys av lärandeobjekt. Hon konstaterar att när studenterna på ingenjörsutbildningen får varierade exempel som de kan koppla till verkligheten förändras deras aktivitet under lektionerna.

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.