När regelstyrningen av rektors arbete ersattes av målstyrning ledde det bland annat till att arbetsbelastningen ökade. Men samtidigt ökade det egna handlingsutrymmet. Det är några av resultaten i Erik Lindbergs avhandling Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders.

Såväl i samhället som bland deltagare på folkhögskolornas allmänna linjer finns det enutbredd uppfattning att folkhögskolan är till för de personer som misslyckats på gymnasiet.Därför ser sig många folkhögskoledeltagare inte som blivande högskolestudenter. Det menarAnnelie Andersén som disputerat med avhandlingen Ett särskilt perspektiv på högre studier?:Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet .

Aud Torill Meland visar i sin avhandling Ansvar for egen læring. Intensjoner og realiteter i en norsk videregående skole hur elever och lärare hanterar och tar ansvar för lärandet när det saknas direkt styrning.

Både chefens perspektiv och medarbetarnas perspektiv måste finnas med om man ska få ökad förståelse för arbetsklimatet. - Målsättningen med min avhandling är att bidra till begreppsutvecklingen ochmetodutvecklingen när det gäller medarbetarskap, säger Johan Bertlett om sinavhandling An Employeeship Model and its Relation to Psychological Climate: A Study ofCongruence in the Behavior of Leaders and F ollowers.

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Nyutexaminerade lärare klarar sig generellt bra under den första tiden i yrket, men de löperen ökad risk att bli utbrända om deras förväntningar på arbetet inte infrias. Det visar DanielHultell i sin avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiencesduring the initial period of employment".

Hur vi förhåller oss till våra arbetsuppgifter avgör hur vår kompetensutvecklas. - Lärmiljön formas också av de individer som utför arbetsuppgiften ochdet skapas därför olika lärmiljöer på olika platser i organisationen,säger Peter Johansson som disputerat med avhandlingen "Arbetsplatsenslärmiljöer: En organisationspedagogisk studie av konstruerande av lärmiljö ivuxenutbildningsverksamhet".

I samhällsdebatten framhävs förändring och innovation som attraktivtoch positivt, något som också påverkar skolan. Lärarna deltar gärna i ett förändringsarbete, men vill inte ta ansvar för samhällets hela utveckling. Det hävdar Pernille Berg i avhandlingen "The Reluctant Change Agent Change, Chance and Choice among Teachers Educational Change in The City".

I avhandlingen "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" har Anette Oxenswärdhundersökt två olika modeller för skolutveckling. Men trots att mycket skiljer de tvåmodellerna åt skapade de samma lärprocesser för personalen. Dessa lärprocesser hjälperde professionella att omforma sin förståelse för uppdraget och dess ansvar.

Dagens chefer ska både delegera ansvar och vara kraftfulla och beslutsfattande. Det är enmotsägelsefull uppgift som chefer och underordnade balanserar varje dag. Det visar Susanne Lundholm i sin avhandling "Meta-managing: A Study on How Superiors andSubordinates Manage Their Relationship in Everyday Work."

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.