Hur vi förhåller oss till våra arbetsuppgifter avgör hur vår kompetensutvecklas. - Lärmiljön formas också av de individer som utför arbetsuppgiften ochdet skapas därför olika lärmiljöer på olika platser i organisationen,säger Peter Johansson som disputerat med avhandlingen "Arbetsplatsenslärmiljöer: En organisationspedagogisk studie av konstruerande av lärmiljö ivuxenutbildningsverksamhet".

I samhällsdebatten framhävs förändring och innovation som attraktivtoch positivt, något som också påverkar skolan. Lärarna deltar gärna i ett förändringsarbete, men vill inte ta ansvar för samhällets hela utveckling. Det hävdar Pernille Berg i avhandlingen "The Reluctant Change Agent Change, Chance and Choice among Teachers Educational Change in The City".

I avhandlingen "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" har Anette Oxenswärdhundersökt två olika modeller för skolutveckling. Men trots att mycket skiljer de tvåmodellerna åt skapade de samma lärprocesser för personalen. Dessa lärprocesser hjälperde professionella att omforma sin förståelse för uppdraget och dess ansvar.

Dagens chefer ska både delegera ansvar och vara kraftfulla och beslutsfattande. Det är enmotsägelsefull uppgift som chefer och underordnade balanserar varje dag. Det visar Susanne Lundholm i sin avhandling "Meta-managing: A Study on How Superiors andSubordinates Manage Their Relationship in Everyday Work."

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har till exempel gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund till 60 procent. Det visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Kan politiker styra lärare genom att organisera skolan på ett speciellt sätt?Den frågan ställer Anders Fredriksson i sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap Och hans svar är: Ja.

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.