Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.  

Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.

Forskaren Lena Tyrén har undersökt ett skolutvecklingsprojekt och vad som händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet. ”Jag är intresserad av hur man kan använda IT som pedagogiskt verktyg med de yngsta barnen”, säger hon.

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Vad är det som styr rekryteringen av prefekter och forskarstudenter vid högskolor och universitet? Denna fråga har Thomas Sandstedt undersökt i sin avhandling. "Studien baseras på sammantaget 32 intervjuer vid sju olika lärosäten över hela landet", säger han.

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Ett allt större problem är det ökande antalet avhopp bland nyutexaminerade lärare. Många anser att redskapen de har tillägnat sig under utbildningstiden är otillräckliga. Eva Edman Stålbrandt har studerat hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Genom en modell där elever ställer kritiska frågor, utför undersökningar, diskuterar och reflekterar kan de genom sin utbildning bättre förberedas för informations- och kunskapssamhället, visar Patrik Liljas forskning. Lärandet blir en process, menar han.

Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.