När skolan arbetar med elevinflytande styrs ofta frågeställningar och lösningar av lärarna. Margareta Aspán visar i sin avhandling, Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande, att det är svårt att få elevdemokrati att fungera.

Skolledarna behöver delta i tolkningen av styrdokumenten för att utveckla ett individanpassat lärande. Det är några av slutsatserna i Lili-Ann Kling Sackeruds avhandling, Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik- en skolstudie i postmodern tid.

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Skolan är ingen enhetlig organisation med personal som har identisk utbildning och liknande intressen och prioriteringar. Den består snarare av olika delkulturer, något som starkt påverkar ledarskapet. Detta konstaterar Ann Ludvigsson i avhandlingen Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete.

Chatt som lärande forum har ett oförtjänt dåligt rykte. Det konstaterar Mona Nilsen i sin avhandling om webbaserad fortutbildning där just chatten visade sig vara den plats där studenterna utbytte mest erfarenheter och kunskap med varandra.

Som lärare blir man överöst av direktiv och modeller att följa. Men att omsätta dem i sin egen praktik kräver tid för reflexion och diskussioner. I ett bra skolutvecklingsarbete måste olika synsätt mötas och konflikter är inget misslyckande, menar Anette Olin.

För att förstå hur teoretisk kunskap kan relateras till yrkesutövandet krävs egen praktisk erfarenhet eller andras berättelser med konkreta exempel ur verkligheten. Det visar Anita Erikssons avhandling om vilka kopplingar som finns mellan teori och praktik på lärarutbildningen.

Lärandeprocessen är djupt förankrad i samspelet och kroppsspråket mellan lärare och elever. Det visar Helen Melanders avhandling som också pekar på att det inte finns något före och efter i lärande, utan att kunskap byggs upp av små steg och inte alltid i samma riktning.

I ett samhälle som fokuserar på problem måste vi lära eleverna att se det positiva som händer omkring dem. Vi måste också hjälpa dem att se sina egna styrkor, skriver Ulrika Bergmark i sin avhandling.

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter. Det visar Maria Hjalmarssons forskning.

Rektorer i framgångsrika skolor tar större ansvar för sitt läroplansuppdrag än andra rektorer. De är engagerade i skolans kärnverksamhet, i kunskapsmålen och inte minst i de sociala målen, skriver Monika Törnsén i sin avhandling.

Lärares avsikter med laborationer är inte alltid tydliga för eleverna. Men genom ett samspel mellan lärare och elever, där det som anses viktigt i laborationen lyfts fram, kan målen bli tydliga, visar Per Högströms avhandling.