Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Att räkna med bokstäver algebra - är inget man lär sig i en handvändning. Här krävs ett långsiktigt lärande för att få kunskaperna att fästa, menar Per-Eskil Persson som i sin avhandling Räkna med bokstäver drar slutsatsen att algebra bör införas betydligt tidigare i skolan.

Varför tycker så många elever att genetik är svårt, frågade sig Niklas Gericke. Ett av skälen är att läroböckerna använder flera förklaringsmodeller parallellt, kom han fram till i sin avhandling Science versus School-science; Multiple models in genetics The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students understanding.

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Turismämnet i läroböckerna domineras av ett industriellt perspektiv där de globala problem som turismen för med sig förbises. Det är en av slutsatserna i Anders Olssons avhandling Konstruktionen av gymnasieskolans turismämne.

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Effekten av minnesträning håller i sig och gör det även lättare att lösa uppgifter som inte övats. Det konstaterar Erika Dahlin i avhandlingen Train your Brain: Updating, Transfer, and Neural Changes.

Lärare kan använda museer mycket mer än de gör i dag. De flesta känner inte till hur mycket museerna har att erbjuda, skriver Berit Ljung i sin avhandling Museipedagogik och erfarande. Hon menar att mötet med med autentiska föremål och utställningar är ännu viktigare i en värld som blir alltmer virtuell.

Barn med grav synnedsättning behöver avancerade tekniska hjälpmedel för att kunna delta i skolarbetet. Att lära sig hantera hjälpmedlen är en långdragen och ibland rörig process med många personer inblandade. Större samordning skulle förenkla för barnen, menar Eva Åström.

Chatt som lärande forum har ett oförtjänt dåligt rykte. Det konstaterar Mona Nilsen i sin avhandling om webbaserad fortutbildning där just chatten visade sig vara den plats där studenterna utbytte mest erfarenheter och kunskap med varandra.

Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.