När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.