Forskaren Lena Manderstedt har studerat hur verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid svensklärarutbildningar formuleras i styr- och policydokument. "Min studie vittnar tydligt om ett stort behov av utökad samverkan mellan lärosäten och skolor", säger hon.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Ett allt större problem är det ökande antalet avhopp bland nyutexaminerade lärare. Många anser att redskapen de har tillägnat sig under utbildningstiden är otillräckliga. Eva Edman Stålbrandt har studerat hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Hur påverkas fritidspedagogernas arbete och yrkesidentitet av yttre krav? "Jag trodde nog att yrket var på väg att dö ut. Men det är en glad överraskning att det finns en stark ambition att stärka det unika med yrket", säger forskaren Birgit Andersson.

Tävling och bollsport dominerar i gymnastiksalen, trots att det inte överensstämmer med kursplanen. Åsa Liljekvists avhandling visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Elever med autismspektrumtillstånd, AST, skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. "De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta", säger forskaren Marita Falkmer.

Vårt språk är fyllt av metaforiska förklaringar och det påverkar lärandet av naturvetenskapliga begrepp, menar forskaren Fredrik Jeppsson. "Utmaningen för lärare blir att i undervisningen vara tydliga gentemot eleverna", säger han.

Genom att studera en idrottssatsning riktad mot flickor har Jenny Svender undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande och varför just dessa dominerar. "Jag vill belysa idrottsrörelsen ur ett genusperspektiv", säger Jenny Svender.

Elever som drivs av ängslan och oro får höga betyg. Det visar en ny avhandling om vilka psykologiska faktorer som kan förklara skillnader i skolprestation. "Eftersom vårt skolsystem ser ut som det gör kan rädslan för att misslyckas bli en motivator", säger forskaren Pia Rosander.

Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

Det skiljer sig kraftigt mellan hur mycket inflytande eleverna på olika gymnasieprogram har över undervisningen. Och skillnaderna går att relatera till både klass och kön, menar forskaren Carina Hjelmér.

Genom att förändra matematikundervisningen för en klass gymnasieelever utifrån fem olika strategier fick eleverna både en mer positiv syn på matematik och bättre studieresultat, visar en ny avhandling. – De blev bättre på att tolka ett problem och att använda lämpliga matematiska metoder, säger Andreia Balan.