Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.

Forskaren Elisabeth Åsén Nordström har undersökt hur läroprocessen ser ut för de lärare som blir pedagogiska handledare.

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Forskaren Richard Baldwin har studerat hur lärandemålen implementeras på en svensk högskola. Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Han konstaterar i sin avhandling att inget i praktiken förändras.

Eva-Marie Harlin har undersökt hur lärares utveckling kan stödjas genom att låta lärare se sig själva på inspelningar från deras egna lektioner. "Lärare behöver få tid att reflektera över sitt arbete", menar hon.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar Hanna Palmér som forskat om tidigarelärares identitetsutveckling som mattelärare.

Forskaren Annbritt Palo har i sin avhandling undersökt vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna. "Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar", säger hon.

Vilket stöd får eleverna för att lära sig naturkunskap? Det har Monica Haraldsson Sträng undersökt i sin avhandling. "Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju", säger hon.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.