Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Feedback och bekräftelse av handledaren är centralt för att utveckla sin identitet som yrkeslärare. Det visar Eivor Romar som utforskat hur yrkeslärarstudenter upplever den verksamhetsförlagda utbildningen.

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Hur bemöts studenter med utomeuropeisk bakgrund på lärarutbildningen? Det har forskaren Zahar Bayati studerat.

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.