Nyexaminerade idrottslärare är väl förberedda från utbildningen med att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Men mindre säkra på allt annat som tillhör lärarrollen, visar Runa Westerlund i sin avhandling.

Skillnaderna för lärarutbildare är stora när det gäller möjligheter och förutsättningar att utveckla sin digitala didaktiska kompetens. Det visar Anna Roumbanis-Vibergs avhandling.

Att använda digitala konversationsagenter kan vara ett bra sätt att låta eleverna öva på muntlig interaktion. Det konstaterar Elin Ericsson, som har forskat om hur elever kan öva på att tala på ett främmande språk med hjälp av ett människoliknande AI-verktyg.

Lärarutbildningen behöver revideras för att bättre rusta blivande samhällskunskapslärare att undervisa i ekonomi. Den slutsatsen drar Niclas Modig som forskat i ämnet.

Normbrytande lärarstudenter behöver utbilda och informera såväl medstudenter som lärarutbildare om frågor kopplade till den egna identiteten, eller till rättvisefrågor. Det konstaterar Emilia Åkesson som forskat om lärarutbildningen.

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.