Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.