Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.