För att förstå hur teoretisk kunskap kan relateras till yrkesutövandet krävs egen praktisk erfarenhet eller andras berättelser med konkreta exempel ur verkligheten. Det visar Anita Erikssons avhandling om vilka kopplingar som finns mellan teori och praktik på lärarutbildningen.

I mitten av 1970-talet vändes alla värderingar på vårdlärarutbildningen upp och ner. En kollektiv anda och fokus på personlighetsutveckling har sedan levt kvar, samtidigt som utbildningen har blivit mer teoretisk och forskningsinriktad, enligt Eva Eliasson.

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter. Det visar Maria Hjalmarssons forskning.

En evig kamp om tid och resurser. Så kan förskollärarnas möjligheter till utvecklingsarbete beskrivas. Förskollärarnas bästa sätt att skapa förändring är genom att formulera sig och vässa sina argument, visar Claudia Gillbergs avhandling.

Den personliga kompetensen är viktig när det gäller hur de yrkesetiska normerna och värdena tillvaratas i mötet mellan lärare och elev, säger Mårten Kae Paulsen. Om läraren respekterar elevens värdighet, känner eleven i sin tur tillit för lärarens auktoritet.

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan kategoriseras och bedöms allt oftare av psykologer och andra specialister. Kristian Lutz menar att pedagogerna i förskolan måste ta tillbaka makten över bedömningar av vad som är normalt och avvikande i den pedagogiska miljön.

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Hur blev du intresserad av ämnet? Ända sedan min grundutbildning i historia har jag varit intresserad av familjepolitik och genusfrågor. När jag kom in på Tema Barn var jag lite trött på genus och började istället intressera mig mer för maktrelationerna mellan föräldrar och barn. Ganska snart insåg jag att det familjer bråkar mest om…

Byskolan är i dag både nedläggningshotad och ifrågasatt. Men där finns en pedagogisk kunskap som är värd att beakta. I sitt möte med den lilla skolan har Gunilla Karlberg-Granlund konfronterats med de stora frågorna.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har varit intresserad av skolutveckling länge eftersom jag tidigare jobbat med organisationsutveckling och utbildningsfrågor. Jag kom aldrig själv på tanken att ta kontakt med forskare i mitt arbete, däremot har jag senare träffat lärare och skolledare som varit otroligt entusiastiska över att ha jobbat tillsammans med forskare.…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har en bakgrund inom teatern och har jobbat som teaterlärare, skådespelare och regissör på gymnasiet och folkhögskola. Jag har alltid varit intresserad av kommunikation och både inom teatern och som lärare handlar det ju mycket om att kommunicera ickeverbalt. Vad handlar avhandlingen om? - Om ickeverbal kommunikation…

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag skrev min licentiatuppsats för några år sedan och var ute på förskolor och filmade började jag fundera på vilket pedagogiskt sammanhang en förskola befinner sig i. Vilken tradition har förskollärarnas idéer och hur ser historien ut för förskollärarna? När jag sedan blev erbjuden att forska i…