Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Eva-Marie Harlin har undersökt hur lärares utveckling kan stödjas genom att låta lärare se sig själva på inspelningar från deras egna lektioner. "Lärare behöver få tid att reflektera över sitt arbete", menar hon.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar Hanna Palmér som forskat om tidigarelärares identitetsutveckling som mattelärare.

Forskaren Annbritt Palo har i sin avhandling undersökt vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna. "Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar", säger hon.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Forskaren Lena Manderstedt har studerat hur verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid svensklärarutbildningar formuleras i styr- och policydokument. "Min studie vittnar tydligt om ett stort behov av utökad samverkan mellan lärosäten och skolor", säger hon.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Ett allt större problem är det ökande antalet avhopp bland nyutexaminerade lärare. Många anser att redskapen de har tillägnat sig under utbildningstiden är otillräckliga. Eva Edman Stålbrandt har studerat hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.

Elever med autismspektrumtillstånd, AST, skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. "De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta", säger forskaren Marita Falkmer.

Genom att studera en idrottssatsning riktad mot flickor har Jenny Svender undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande och varför just dessa dominerar. "Jag vill belysa idrottsrörelsen ur ett genusperspektiv", säger Jenny Svender.

Tidigare forskning har visat att en pedagogik som bygger på samtal inte passar för elever på yrkesförberedande program. Men Klas Anderssons avhandling pekar på motsatt resultat. "Resultatet var överraskande", säger Klas Andersson.