Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Dan Åkerlund har studerat mellanstadieelevers sätt att arbeta med Skype och klassbloggar och funnit stor potential i tekniken.

Katarina Rejman har forskat om hur svensklärare i Finland arbetar med litteratur i skolan, och visar i sin studie på hur lärare kan arbeta rent praktiskt.

Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.

Det är viktigt att lärare intar ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till försöken att evidensbasera den svenska skolan och förskolan. Det menar forskaren Magnus Levinsson, som har studerat evidensbegreppet.

Hur ser eleverna i den norska grundskolan på undervisningen i ämnet konst och hantverk? Den frågan har forskaren Torunn Paulsen Dagsland studerat i sin avhandling. "Eleverna vill ha ett mer relationsorienterat möte med konst. De vill att undervisningen sker i sammanhang där de kan vara i direkt interaktion med konsten", säger hon.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.