Det behövs en ökad helhetsförståelse för särskiljande specialpedagogiska verksamheter, menar Johan Edin som forskat i ämnet.

Det finns många faktorer som begränsar möjligheterna för lärare och andra skolaktörer att möjliggöra inkludering i den praktiska verksamheten, visar David Paulsruds avhandling.

Såväl matematiskt kunnande som relationellt kunnande är viktigt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det menar Malin Gardesten som forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Är det rättvisa att göra likadant för alla elever – eller är det rättvisa att anpassa efter vissa elever, eftersom alla har olika förutsättningar? Den frågan ställer forskaren Karin Larsson-Hult, som menar att det är bättre att fokusera på att vara "en skola för allas lärande".

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.