Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Hur ser arbetsmarknaden ut för nyutexaminerade idrottsvetare och hur förhåller den sig till utbildningen och forskningen på området? Det har Joakim Wirén Åkesson undersökt.

Istället för att låta elever testa en mängd olika sporter bör idrottsundervisningen fokusera på att få dem att utveckla en varierande rörelseförmåga. Det konstaterar Gunn Nyberg i sin avhandling.

Peter Åström har forskat om hur lärare bättre kan förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa och få alla elever mer inkluderade i undervisningen. Många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever, menar Peter Åström.

Unga personer med utvecklingsstörning har sämre fysisk förmåga än jämnåriga utan utvecklingsstörning, visar en ny studie. Det är viktigt att denna grupp får anpassat stöd från personal i skolan, menar Sven Blomqvist, forskare vid Umeå universitet.

Bjarne Löfgren har jämfört skelett och muskelstyrkan hos elever som haft mer skolgymnastik än svensk standard. Hans avhandling visar att mer skolgymnastik ger kraftigare skelett och bättre bentäthet. Det gäller främst de elever som fått mycket gympa före och under puberteten.

Tävling och bollsport dominerar i gymnastiksalen, trots att det inte överensstämmer med kursplanen. Åsa Liljekvists avhandling visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Genom att studera en idrottssatsning riktad mot flickor har Jenny Svender undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande och varför just dessa dominerar. "Jag vill belysa idrottsrörelsen ur ett genusperspektiv", säger Jenny Svender.

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.

Elever i klasser med höga krav upplever oftare än andra elever att de har hälsobesvär som ont i magen och svårt att sova. Det är en av slutsatserna i Ulrika Erikssons avhandling ”Barns självrapporterade hälsa: Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet”.

Estetiska omdömen spelar stor roll i idrotten. Bland annat bidrar de till att utveckla aktiviteten. Det är en av slutsatserna i Ninitha Maivorsdotters avhandling ”Idrottsutövandets estetik: en narrativ studie om meningsskapande och lärande”.