Lina Nyroos har skrivit en avhandling om institutionella normer i samtal och hur dessa normer uppkommer. - Jag har alltid varit intresserad av samtalsforskning. Vad gör vi när vi pratar med varandra? Institutionella samtal har vi alla, till exempel på jobbet. Därför intresserar jag mig speciellt för den typen av kommunikation, säger hon.

– Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått, säger Anna Ekström, som har undersökt hur studenters lärande inom textilhantverk.

Hur lär sig universitetsstudenter fysik? Det har Madelen Bodin undersökt i sin avhandling. – Om studenterna tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre, säger Madelen Bodin.

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär att lärarna i förväg måste designa för något okänt, eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

- Pedagoger tillägnar sig musikpedagogisk definitionsmakt genom att utveckla egna musikpedagogiska teorier. Detta sker genom problemlösning i egna praktiker, vilket förutsätter ett såväl kritiskt som kreativt tänkande, säger forskaren Mats Uddholm, som studerat pedagogers musikpedagogiska begreppsapparat.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Enkelheten i användningen av sociala medier bör inte överskattas eller överdrivas, vare sig det gäller lärare eller elever. Sociala medier är en resurs som motiverar och stimulerar, men de är inte någon given och självklar väg till en utvecklad pedagogik eller ett rikare lärande i skolan, säger forskaren Niclas Ekberg.

Håkan Löfgren har intervjuat lärare som jobbar på en skola som ska läggas ner. – Jag har sökt deras yrkesidentiteter och på vilket sätt platsen har spelat roll för dem. Ett viktigt resultat med min avhandling är att platsen har betydelse, säger Håkan Löfgren.

Hur vår framtid konstrueras påverkar tänkandet om behov av förändring av utbildningssystemet. Elisabet Hedlund har i avhandlingen ”Att styra i namn av framtid: Subjektskonstruktioner och tekniker för styrning” studerat föreställningar om framtid som styrningsteknologi.