Vid studieresor till minnesplatser som Auschwitz har undervisningen om Förintelsen ofta för lite fokus på bakomliggande faktorer och det historiska sammanhanget. Det visar forskaren Ola Flennegård i sin avhandling.

Historieundervisning har potential att ge elever en större förståelse för vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det konstaterar Maria Johansson som forskat om interkulturell undervisning.

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.