En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp barn med läsförståelseproblem genom att läsa, arbeta med språket och prata om texter. Det menar Åsa Elwér, som forskat om elever som läser flytande men utan att förstå innehållet.

Pojkar både vill och kan skriva – och de har med sig många andra texter in i sina berättelser. Det visar forskaren Katharina Andersson i sin avhandling.

Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.

Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.

Meningsfullhet och gemenskap stärker tonårsflickors hälsa, visar Margaretha Larsson i sin avhandling. Studien är baserad på intervjuer med tonårsflickor och fokuserar på hur levnadsförhållanden påverkar deras hälsa.

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Layal Kasselias Wiltgren har undersökt hur ungdomar i segregerade områden ser på sin egen bakgrund. "Jag har följt eleverna i klassrum, raster och i matsal och spelat in de samtal där eleverna pratar om sin bakgrund", säger hon.

Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.

Att ha föräldrar som är positivt inställda till skolan är gynnsamt för resurssvaga barns skolresultat. Det konstaterar forskaren Cecilia von Otter.